Under det senaste dryga halvåret har jag ägnat mig åt att fundera över vad jag vill bli när jag blir stor. När jag slutade på Kastellskolan i juni -22 tänkte jag först att jag skulle vara anställd någonstans de sista åtta-nio åren fram tills det är dags att gå i pension, men ganska snart tänkte jag om.
Det finns så oerhört mycket som jag tycker om att göra, och jag har levt tillräckligt länge för att ha hunnit samla på mig en hel del kunskaper. Det som alltid har begränsat mig har varit min kropp – jag har både fibromyalgi och hypotyreos , samverkan mellan dem gör att jag ibland bara kraschar och inte kan ta mig ur sängen på grund av smärtorna i kroppen. Det händer sällan numera, men det hände ganska ofta när jag arbetade heltid som anställd.
Under mina funderingar kom jag fram till att för att kroppen ska hålla och jag ska trivas med vad jag gör så måste jag i möjligaste mån kunna styra mina egna dagar efter vad min hälsa tillåter.
När jag var anställd var jag tvungen att gå till jobbet och vara i ständig rörelse, lyfta tungt och hantera en stressig miljö. Det ingick i jobbet som slöjdlärare, inte annorlunda för mig än för andra.
Ändå – då allting i mig skrek stopp och jag visste att jag knappt skulle orka äta när jag kom hem på grund av smärtorna, blev det dock till slut omöjligt. Det spelar ingen roll då att både arbetsuppgifterna, eleverna och kollegorna egentligen är toppen, när kroppen skriker orkar man inte glädjas åt det och gör förmodligen inte något vidare bra jobb heller.
Anställning åkte alltså snabbt ut genom mitt mentala fönster. Sjukpension då? undrar du kanske.
Jag ser inte mig själv som sjuk, jag tror att det är vår arbetsmarknad som är det. Får jag jobba på i min egen takt så hinner och orkar jag massor, kreativiteten flödar och både jag och människorna omkring mig växer. Det är när jag måste pressa mig över min förmåga som kroppen stänger ner och smärtan tar över.
För att göra en lång historia kort(are) så blev det till slut så att min man och jag tog ett gemensamt beslut om att väcka liv i min vilande firma igen, denna gång med en annan profil än tidigare. Annan, men samma. I vanlig ordning kan jag inte göra bara en sak, så vi kommer att erbjuda trädgårdsrådgivning, trädgårdsprodukter, garn, tyg, böcker, bild och musik. Vi kommer också att ha kurser både på plats och på webben. Först blir det mest mitt material, men så småningom hoppas jag att Lelle (maken) hinner med att dela med sig av lite av sitt kunnande också.
Vi har basen hemma, så jag kan vila mellan varven, och jag tror att det kommer att bli alldeles väldigt bra.
Måndag den 13/3 2023 öppnade vi officiellt Ord & Hand, där jag och maken samlar våra kunskaper i företagsform. Jag kommer att fortsätta att skriva här, för den som vill läsa, men vill du boka in mig, köpa kurser eller produkter så gå till https://www.ordohand.se
