Runt omkring oss ropar tidningsrubriker och andra nyhetsmedia ut varningar om än det ena än det andra. De säger att det blir brist på el, brist på mat och vattenbrist. Konsekvenserna av händelser långt borta kommer att märkas tydligt här hemma. Det är lätt att få panik och ge upp, lätt att tappa modet när mörkret verkar öka överallt.
Bibelboken Predikaren säger: ”Det som har hänt kommer att hända igen, det som är gjort kommer att göras igen. Det finns inget nytt under solen.” (Pred. 1:9)
Ingenting är nytt
En tid av brist är inget nytt, det har hänt förr. Krig är inget nytt, det har hänt förr. Att människan inte lär sig av andras misstag är inte heller något nytt, varje generation faller i ungefär samma gropar någon gång under färden. Det som händer nu har hänt förut, fast lite annorlunda. De synliga orsakerna kan vara andra än nu, men det vi behöver göra på individnivå för att möta bristen är ungefär detsamma som det alltid har varit. Hushålla smart, planera i förväg, hjälpa den som har det sämre än oss med det vi kan.
Det finns alltid saker att göra för att se till att mildra konsekvenserna av kriser. De stora förändringarna sker ofta ovanför våra huvuden, men vi kan vara med och påverka. Det kan ske på olika vis, men det område där vi var och en har störst makt är hemma.
Att tänka i förväg
Jag växte upp i en lantbrukarfamilj ute på Hemsön under 1960 och -70-talet. Affären låg flera mil bort och ön hade en färja som ibland frös fast vintertid. Att ha välfyllda förråd var absolut nödvändigt. Det var också så att det sällan fanns särskilt mycket pengar att handla för. Som bonde har du utgifterna först och inkomsterna sedan. Det betydde att under långa perioder kom det inte in pengar utan gick bara ut. Under andra perioder (efter potatisskörden, vid slakt, när virke såldes etc.) kom pengarna in och då behövde de fördelas så att de skulle täcka även perioderna utan inkomst.
Det var min mors uppgift att se till att det fanns mat på bordet. Jag såg henne planera mat inte per dag utan per månad, det gick inte att snabbt kila iväg och köpa det man ville ha när som helst. Råvarorna behövde finnas i huset. Hon tog den uppgiften på allvar och använde sig av de kunskaper hon skaffat sig på den lanthushållskola (Stöndar) där hon gick som ung.
tillgång och näring
Säsongen fick styra vad hon lagade till, det där som är så trendigt nu var självklart då. Hon såg till att använda råvarorna hela vägen, så att så lite som möjligt kastades bort. Rester från middagen serverades till lunch dagen efter, överblivna makaroner blev makaronipudding. En skvätt sås kunde hamna i en omelett tillsammans med ett par köttbullar och lite korv och så vidare.
Hon var också noggrann när det gällde näringsvärdet. Jag såg henne under hela min uppväxt läsa och lära sig mer om mat och näring. Den vanan har jag tagit över, näringslära och hur mat kan lagas till för att familjen ska få i sig den näring som behövs har alltid varit ett av mina stora intressen.
Mycket av det som är snabb vardagsmat i många familjer idag förekom inte alls eller mycket sällan i vårt kök. Pommes frites var t ex mycket ovanligt, eftersom resterna inte gick att göra något vettigt av. Dessutom var näringsvärdet lågt, vilket gjorde det till ett onödigt inköp.
Kreativitet i bristsituationer
I mitt eget hushåll har jag haft enorm nytta av den uppväxten, särskilt under de tider då kassan har varit skral. Hela det sättet att tänka finns så djupt rotat i mig att jag planerar på det viset utan att ens behöva tänka. Det har gjort att jag och min familj har klarat oss igenom långa perioder då en av oss vuxna eller båda har varit utan inkomst.
Min man säger att han alltid får den godaste maten då vi har slut på pengar, för då är jag tvungen att bli kreativ med det lilla vi har. Det kan ligga något i det, när resurserna är större är det lättare att ta genvägar och köra på i samma hjulspår.
strategier för att möta förändring
Vi går in i en tid nu då ingen av oss riktigt vet vad som väntar runt hörnet. Många är rädda, kanske rent av panikslagna. Många av oss har också redan strategier för att handskas med tider av svårigheter och brist. De ser säkert ganska olika ut, men gemensamt för dem alla är medvetenheten om att livet med jämna mellanrum förändras åt det ena eller andra hållet.
Det är lättast att möta förändring om man är beredd på att den kan komma. När varje svårighet kommer som en överraskning blir det mycket besvärligare att göra något åt den. En pragmatisk syn på människan som den Predikaren har, där ofullkomligheter är förväntade snarare än överraskande, ger en mental beredskap som hjälper oss att planera i förväg så gott vi kan. Det skyddar inte mot allt, kanske inte ens mot det mesta, men det hjälper oss att klara oss lite bättre och att kanske till och med ha något över till den som behöver vår hjälp.
Vad har du för knep för att klara perioder av svårigheter och brist?
Dela gärna med dig i kommentarsfältet, vi behöver varandras idéer!
