Tovning och valkning av ull är en mycket gammal teknik som används för att skapa tjocka och varma klädesplagg och andra textilier.
Ull från får är lätt att tova därför att ullfibern har tydliga fjäll som hakar i varandra när den bearbetas mekaniskt. Det finns flera sätt att tova, men våttovning är vanligast.
• Vid våttovning kardar man först ullen till flor som sedan läggs ut i flera lager i den form som önskas.
• Ullen blöts med hett såpvatten och masseras sedan ihop med händerna till en fast konsistens.
• När önskad form är uppnådd valkas ullen. Valkning innebär att ullen krymps med hjälp av en tvättbräda eller valkträ till sin slutgiltiga form.
Det färdiga resultatet sköljs i rent vatten tills allt såpvatten är ursköljt och får sedan torka.
Det går att tova både sockar, vantar, hattar och mössor med våttovning. Några exempel ser du här :
[…] Fåren klipps och ullen sorteras efter kvalitet. När sorteringen är gjord tvättas oftast ullen och läggs att torka. En gammal metod för att tvätta ull är att bära ullen i stora dukar till en bäck och låta bäckvattnet rinna genom ullen samtidigt som så mycket som möjligt av smutsen försiktigt pressas ut. Numera är det dock vanligast att tvätten sker i stora kar i ett spinneri. Efter tvätt och torkning kardas ullen för att ta bort mer av skräp och smuts och för att lägga fibrerna åt samma håll. Mer om det i avsnittet om ulltekniker. […]
[…] Mer om ulltekniker kan du läsa här. […]